Utan Stickan kan inte jag vara, han har fått mig att må bra
Stig har nu gjort fyra starter hos oss. Han har utvecklats för varje start han gjort. För några månader sedan kunde jag inte ens drömma om att han skulle vinna som han gjorde i lördags. Nytt rekord 1.16,0 . Jag stod och hoppade när jag såg att han hade chansen att vinna. Jag hade en bra känsla innan loppet men ändå tänkte att det kan bli svårt att vinna. Men det blev verklighet. Jag rös i hela kroppen, mamma, syster och jag hoppade och kramade om varandra. Jag och syster Emelie skyndade oss bort mot vinnarcirkeln. Först blev Jimmy Dahlman som skötte den snygga styrningen intervjuad. Sedan vinkade dem fram mig. Fick frågan om det var ett ÄNTLIGEN seger. Jag svarade att detta var ju bara fjärde starten han gör hos oss. Så det är ju inte så att vi har gått och väntat på seger nu direkt men klart man är glad. "Skitlycklig" som jag visst sa ;)
Är så glad att Stickan nu mår så bra som han gör.
Han visar en sådan glädje på banan som han inte riktigt gör hemma i träningen. Visst kan han vara lite framåt hemma men oftast tycker han att man kan slappa när de är träning;)
Sedan när han kommer till banan visar han sig lite mer ståtlig och man ser på hela han hur han njuter av att få vara där och tävla.
Nu ska jag prova att monté kvala honom och hoppas det går vägen. Sedan hoppas på att vi kommer med i monté lopp den 15 september. Då ska jag själv tävla honom. Hujedamej vad nervös jag kommer att vara.
Men det ska också bli väldigt kul. Så vi får se hur han funkar med det.
Jag måste få säga att jag och stickan har verkligen funnit varandra. Vi har byggt upp något speciellt från första stund. Vi litar på varandra. Han ger mig lugn i själen. Så utan Stickan kan inte jag vara. Han har fått mig att må bättre och det känns som att även jag har fått han att må bättre.